Kommer på mig allt som oftast
med att sitta o gråta. Tårarna rullar i strid ström. Kommer överallt utan förvarning och med den där känslan i bröstet av kärlek, sorg, saknad, glädje, närhet you name it!
Var ute i skogen en sen kväll, strosade kring med Kaili i pannlampans sken. Plötsligt utan förvarning så får jag en sådan där obehagskänsla. Till saken hör att jag är mörkrädd, men aldrig varit i hundarnas sällskap, alltid trygg, ALLTID! Obehagskänslan överväldigade mig och kände att jag började titta mig om, rädslan infann sig och jag tog ett djupt andetag, stängde ögonen och bad tyst och stilla att Heike skulle göra oss sällskap. Vips var han där, lugnet infann sig och obehagskänslan försvann lika fort som den kom. Älskade pälsbollen var med oss ut ur skogen och gjorde promenaden till vad den brukade vara.
Jag har honom ofta med mig på promenaderna, väldigt ofta. Han kommer in på min högra sida, stöter lite med nosen på handen och jag kliar honom under hakan. Jag vet, ni tycker jag är knäpp, låt det vara så, bryr mig faktiskt inte. Det är mitt liv, mina iakttaganden, tankar, energier, känslor.
Den här killen har satt djupa spår, djupare spår än jag själv förstod från start och ibland känns saker inte rättvisa. Dock får jag med glädje och kärlek i hjärtat vara så tacksam över att han gick i min väg och lät mig dela en del av tiden med honom, lyckligt lottad <3
Har sista tiden inte mått så bra, inte haft full fokus. Haft en klump i hjärtat, känt av ångesten i bröstet och inte kunnat sova ordentligt ..... Lite uppjagad har jag varit ..... Orsak? Ingen aning eller inte hela sanningen, jag vet nog varför. Kommer bättre tider, berättar längre fram!
Glad över redskapen jag fick under stresshanteringsprogrammet jag gick, har börjat jobba med dem för att ta mig ur det och hjälper!
Jocke är hemma igen, skönt, härligt och värmer mitt mammahjärta Om än för ett kort besök 💙
Vi har även fått tillökning i flocken! En malamutekille som heter Tuvaq! 💙
Fin kväll till Er 👍🏻😀
