akillesmalamute.blogg.se

Om livet med polarhund, i vått och torrt, uppgång och nedgång, kärlek!

I vilken ände skall man börja?

Publicerad 2015-06-29 23:10:00 i Allmänt, Hundarna,

I torsdags förra veckan så firade jag lite. Har länge gått och väntat på ett besked och i torsdags föll det i god jord och jag kunde äntligen andas ut, fick tillbaks mitt liv! Lovar att återkomma till detta i ett eget inlägg såsmåningom, men just nu så njuter jag bara av det. Köpte ett grymt gott mosserande Rosévin, mmmmm, kommer nog bli en och annan flaska i sommar tror jag =)! Kan varmt rekommendera den då såklart!
Har köpt på mig ett knippe garn. Ska skingra tankar med detta tänkte jag. Blir en tröja till Saga-Li och en till Aston, givetvis får Saga-Li den blå o Aston den rosa ;)! Lite semesterpyssel framledes, kan gå åt =)!
Var gräsänka i lördags kväll och klockan blev sen o kom på att jag inte ätit något speciellt under dagen så behövde lite middag. Fördelen med att vara gräsänka ibland, man gör lite som man vill =)!
Jepp, slutade med fruktsallad och en STOR klick grädde, mums!
Förärade min man med en bukett, bara därför att! Den är så storslaget fin där den står! Fått njuta av den över en vecka nu!
Har  haft en skugga sista dagarna, hon heter Kaili! Denna lilla tjej mår inte så bra vilket oroar mig lite. Hon kommer in och "tankar" titt som tätt. Vill bli "hållen" om, smekt, kliad, ligga på mattes fötter ..... Dock tror jag att vissa saker beror på kortisonet. Vi har fått svar på sköldkörtelprovet och värdet var lågt. Även värdet som har med hjärnan att göra var lågt och dessa båda går då inte ihop enligt veterinären. Så nu har vi bestämt att fasa ut kortisonet och sedan ta ett nytt prov, för de kajko värdena som visade sig kan bero på kortisonet. Så för att helt kunna utesluta det eller se om det beror på det så måste kortisonet bort från hennes kropp. Ser inte fram mot detta dock men måste göras, måste komma till botten med detta, ta reda på varför det är som det är. Skrev till Kaili´s uppfödare, vill man ha en ilsken malamute med oförklarlig smärta i sin kropp, eller en tjock, loj, smärtfri, ledsen tjej! INGET AV DEM!
Jo o så har vi då Heikemannen <3! Han har varit lite lite halt ett tag, men inget speciellt så. Dock blev han galet halt efter röntgen i Jönköping. Gick över och så har det kommit och gått. Igår var han mer än galet halt och jag insåg att han inte skulle kunna ta sig till jobbet om vi inte gick i snigelfart. Tror att han i sina galna rusningar och glädjeskutt har sträckt till sig så nu har matte ordinerat totalvila och ökat på Canidrylet + backontracktäcke och handledskydd. Det går inte få in honom i bagagen (inte ens med godis) utan han åker i baksätet fram till hältan har lagt sig. Heike har när det gäller lyft väldigt stor kroppszon och jag fixar inte att ta honom själv. Så vi ska se som vi kan bygga en ramp till honom eller inköpa en trappstege med breda steg. Han har gått ned en hel del i vikt och oroar mig men med tanke på att han är mer stilla så tappar han muskelmassa och den väger (eller så försöker jag lura mig själv, jaja). Han har också varit galet kontaktsökande det sista och "tankar" med jämna mellanrum. Passar då på med att ge lite massage på ryggen, för han har blivit karpryggig det sista, and he like´s it! Han är med och delar dubbelsängen också sedan 1 vecka eller så. Han har aldrig velat ligga där men plötsligt hände det. Ligger så fint mellan Håkan och mig nere i fotändan, plutten! Sa till Håkan i går att jag har inte hjärta att köra ned honom. Tror faktiskt att hans kropp är i behov av närhet och mjukhet <3!
Har dragit igång med löpningen igen och går faktiskt över förväntan. Men nu ska jag lägga distanslöpningen  lite åt sidan och fokusera på intervall och styrka. Blir bra tror jag! En bild från sista passet, och jag är nöjd, brukar ligga på 6.10-6.30 så tummen upp för detta. Dock behöver jag orka detta tempo i 1 mil för att nå mitt satta mål till årsskiftet. Men omöjligt är det inte, och jag gillar ju att springa, rensar huvudet så skönt, och mår så gott efteråt =)!

I kväll så har jag städat ur hela husvagnen. Den är gammal vår skrutt, närmare bestämt 30 år, galet, den har hängt med i vått och torrt. Har bara en känsla av att den snart gjort sitt, men får kanske parkeras uppåt Åretrakterna på en tomt så småningom, för nu ska vi bara hitta en, that´s it!
 
Kram var rädda om Er och NJUT!
//Gudrun
 
 

En gnagande oro och ständig väntan ...

Publicerad 2015-06-24 18:13:00 i Hundarna,

Men nu är bollen i rullning iaf, alltid något. Veterinären Anne tycker likt jag att det verkar konstigt med en så radikal viktuppgång på Kaili iom att Heike inte går upp alls. Kaili får mindre foder och mer motion och ändå så går vågen stadigt uppåt. Kan ju liksom inte sluta ge henne mat, inte schysst på något sätt. Prov på sköldkörtel är nu taget och väntar på svar på det fredag. Beroende på vad provsvaret säger så får vi ta beslut i hur vi går vidare. Dock skulle de ta blod och lägga i frysen idag för ev. fästingburna sjukdomar då Kaili också är vansinnigt trött och orkeslös ...
I måndags fick Anne känna på den lilla knölen och konstaterar att det förmodligen är en juvertumör. Kaili har idag varit inlämnad för borttagning av den och sedan skall den sändas på ananlys. Enligt veterinären har hon haft den där sedan innan kastrationen (köper inte det riktigt). För han hävdar att det efter kastration inte kan bli några juvertumörer, men jag har läst annat. Oavsett så trodde han att den var godartad, men lämnade ingen garanti på detta. Varför han trodde det var att den har växt sakta (4mm) och är en hård kula som man (om man vet om den) känner lätt, inget diffust över den, så hans prognos är god, hoppas han har rätt! Har även ringt Djursjukhuset i Jönköping, för har för mig att Kaili´s lungor röntgades där för att säkerställa att allt såg bra ut. Men känner att hade han sett något så hade han väl förmodligen nämnt detta. Sedan har vi fått hem morfintabletter då man inte kan ge NASI preparat ihop med kortison. Dock så tror varken jag eller veten att hon behöver dem för när hon kastrerades (som är ett stort ingrepp) så var hon sitt gamla vanliga jag med en gång, inte alls som killarna som trodde de skulle typ avlida ....
Så nu håller vi alla tummar och tassar för att saker och ting löser sig på bästa sätt!
Varit mycket ett tag nu!
 
 
Till helgen skall jag/vi bara göra en massa nyttigheter. Eller rättare sagt rensa av to do listan innan man går på semester, för man vill ju verkligen ha semester och inte en massa överhängande arbeten.
 
Håkan fyllde 55 år förra veckan, detta firade vi igår. Har inte funnits tid innan. Konstigt det där, barnen utflugna och man tror man får all tid i världen, eller hur, är det så då, nix, verkligheten ser helt annorlunda ut, hur blev det så?!?!?!
 
Nu så skall jag stänga ögonen för ett ögonblick, galet, galet trött!
 
Kram var rädda om Er!
//Gudrun
 
 
 

Finns dagar

Publicerad 2015-06-21 20:10:00 i Hundarna,

de är inte så många och jag vet det inte är befogat men de är där. Dagar jag känner jag kunde klarat mig utan. Har haft en vecka där jag kunde varit utan ganska många dagar faktiskt. Förra helgen så var jag sängliggande med feber, vansinnig värk i hela kroppen och ont i halsen. Mådde bättre på måndagen så jag arbetade. Måndag kväll började jag må illa och min mage gjorde uppror. Sov inte en blund från klockan 0200 den natten och fick helt enkelt jobba hemifrån. Onsdagen något bättre men rann rakt igenom när jag åt, så jobbade fortsatt hemifrån. Man vill ju inte smitta ned sina medarbetare i onödan och har ju förmånen att kunna jobba hemifrån så tar det säkra före det osäkra. Dras man då med dåliga magbaciller så får man hålla sig hemma även torsdagen.
 
Sedan hade vi en incident med Heike en av kvällarna i veckan (majskolvar) som slutade med en idiotbiltur till Jönköping (var där på 35 minuter), dividerande fram och tillbaka om behandling, röntgen, lång och orolig väntan, beslut om kräkning, ny röntgen, klartecken, håller tummarna tillsammans med veterinären, satte oss i bilen igen och anlände hemma klockan långt efter midnatt. Totalt utmattad pga mitt tillstånd och oron för Heike, grät en del och försökte sova, vilket inte var lätt pga fortsatt oro och som sedan hängt i för att jag inte vet hur konsekvenserna blir. Saker som landar i magen kan ligga o skvalpa ett bra tag och majskolv är inte röntgentät, men vi hoppas och tror att allt kom med upp! Glad för var dag som går och att allt är som "vanligt" med honom!
Har förmodligen just nu en mental meltdown och gör ju inte saken bättre att jag på torsdagen får göra en idiotbiltur igen (inga 35 minuter iaf) med Kaili som kräks mängder, bajsar diarre som övergår i vattenfontän, kräks vattenfontän (hon får inget behålla), blir allmänt hängig och låg, någon liten temp och vägrar att gå. Infektionsingången, röntgen, provtagningar, slutar med att hon blir kvar för observation och dropp då  hon är uttorkad. Fick midsommaraftons sena eftermiddag hämta hem henne på prov, de vill inte släppa henne förrän hon stabiliserat sig. Sträng diet i upp till 7dagar beroende på hennes hälsotillstånd. Dock har vi en fortsatt väldigt låg tjej som inte är  sugen på att följa med på promenad, inte vill gå ut på baksidan, söker vatten när vi är ute och går, rätt och slätt ledsen. Får dåliga vibbar men i morgon skall vi till Anne på Sävsjö Veterinärklinik för Vaccination, strumaprov, katrophenspruta, ja vad som mer behöver kontrolleras eller händer på vägen fram till måndag .... Jo också en knöl jag hittat under huden i vävnaden på Kaili´s mage.Så oron bygger vi på lite till, vi vill ha tillbaks vår "galning" ❤️

Denna veckan har varit allt annat än jag tänkt!
 
Midsommar kom och försvann, jepp så var det! Dock hade vi trevligt sällskap på kvällen som hjälpte till att skingra tankarna för en stund <3
Vi lyxade till det med en bakelse, glutenintolerans till trots, var det värt ;)
 
 
Midsommarnattspromenad med samlad trupp <3!
Har varit lite kattvakt i helgen också! Nova och Fenix två härliga individer!
Fenix är mr Bus personifierad, jösses vilken fart det är på honom <3!
 
Fortsatt ont i halsen så min ventilationskran löpningen får fortsatt vila, just have to like it!
 
Var rädda om er och varandra!
Önskar Er alla en trevlig dag💞
Kram
Gudrun

Om

Min profilbild

Alaskan Malamutes

Är en "tjej" som bor i Småland med min familj och 1 Alaskan Malamute. Bloggen kommer till största del att handla om Kaili, vänner och vår vardag samt äventyr!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela