Ibland händer märkliga saker i ens liv <3
Min första Malamute Akilles älskade hallon. När vi var i hallonsnåren så var det alltid en strid på kniven om att se till att hinna plocka innan han åt upp typ alla .... Ja han var snabb och tokig i dem.
Varken Kaili eller Heike har överhuvudtaget visat något som helst intresse av detta. Har försökt under alla år att få dem att börja äta dem (inte tagit dem ens om de fått dem från mig i handen, inte gillat dem helt enkelt). Heike har i sommar plockat ett och annat blåbär that´s it. Men så idag plötsligt utan förvarning så kliver han rakt ut till hallonen och börjar repa av dem, frenetiskt! Han tom plockade dem som faller till backen.
Sa högt för mig själv att vi nog hade besök, av en länge saknad vän <3!
Vi får se om hallonplockandet håller i sig, blev varm och glad inombords iaf!
Ha en fortsatt fin dag!
KRAM
Gudrun
