När marken rämnar och benen inte längre bär 💔
Marken rämnade, benen försvann under min kropp, luften tog slut i mina lungor men tårarna faller än!
Jag skrek rakt ut, rakt ut i skogen, för var tvungen att få utlopp för min ilska, ilskan över sättet jag förlorar dig på! Jag visste att tiden var på väg att ebba ut, att klockan tickade allt fortare, att vi skulle enas om en dag, du och jag! Jag visste inte att det skulle bli såhär, att det skulle göra så ont (nu ljög jag, för det vet man, man vet det gör vansinnigt ont, ont att förlora sin bästa vän, sin själsfrände)!
Vi hade ett av våra viktigaste samtal!
Jag lovade dig på fredagen redan, lovade dig att du skulle få gå, gå om det visade sig vara något som var svårt att råda bot på! Du nöjde dig med det, sa ok, då säger vi så! Strax efter sa du, jag Vill somna in hemma om det går, du tittade mig stint i ögonen, klart du får svarade jag 💔💔💔
Du har lärt mig så mycket, stått vid min sida, ledsagat mig i mångt och mycket! Talat till mig och visat mig vägen! Har så mycket att vara tacksam för när det gäller dig och har otaliga minnen jag bär med mig! Finns ingen som du som älskat allt och alla, välkomnat och trott gott om alla, i alla fall bland tvåbenta ❤️
Du lärde mig att livet är en gåva, att det inte finns så mycket att oroa sig för, att om en väg stängs finns en annan väg att följa istället!
Du lärde mig att lyssna, våga tro på det jag hörde och inte fundera så mycket ❤️
Måndagen kom och du blev sämre! Vi for till veterinären i Jönköping då vår egen hade fullt! Prover togs och en röntgen på dina lungor! Provsvaren visade att du var fullt frisk, röntgenplåtarna visade något helt annat! När veterinären visade mig dem så ställde du dig framför mig, fäste din blick i min och visste då att jag var tvungen att infria mina löften från i fredags! Ringde Helena på Sävsjö Veterinärklinik, som gav mig det svar som gjorde att jag kunde infria hela mitt löfte!
Vi är många som saknar dig, du har satt djupa tassavtryck i våra hjärtan och givit oss hela dig, utan en tanke på dig själv utan bara omvårdnad gentemot oss ❤️
Tisdagen den 18/9 kl 17.30 låg vi på gräset i solen hemma på baksidan, du och jag tätt ihop! Många var där med oss i tanken med värme och kärlek! Smekte din päls, viskade Jag älskar dig, vi älskar dig, ses snart igen, tack för vi fått låna dig, du går bara lite före ❤️
Jag kände dig gå 💔
Livet kommer aldrig mer bli sig likt!
För alltid i våra hjärtan, fri som fågeln ❤️
