akillesmalamute.blogg.se

Om livet med polarhund, i vått och torrt, uppgång och nedgång, kärlek!

Göteborgsvarvet 2016

Publicerad 2016-05-23 20:18:00 i Hundarna,

Men tar lite som hände förra veckan först. Är ju med i en go gruppering kvinnliga företagare, WBS, står för Women Business School . Vi har så kul ihop och har full tillit till varandra och när vi träffas så är det högt och lågt i tak och total sekretess. Det som sägs när vi är tillsammans, stannar där, såååååå gott att ha dem alla <3! Vi var på Hooks Herrgård och del av oss passade även på att göra SPA-delen efter vår trevliga eftermiddag.
Vi började med lite kort som vi skulle reflektera över
och efter det så gjorde vi varsin VisionBoard. Min tavla kommer få en viktig plats i mitt kontor som jag skall inreda hemma. Tavlan handlade ju iof inte så mycket om mitt jobb, eller mitt företagande. Men för mig är det så att fungerar mitt "privatliv" så funkar resten också.
Brasklapparna är väl satta uppe till höger, ett badrum som måste färdigställas, ett kontor som skall göras i ordning och så det där med bil. Jag måste fixa mig en egen bil, vill vara oberoende. Hade jag kunnat hade jag hoppat den men med tanke på mitt företagande och mina pälsklingar så behöver jag den, ofrånkomligt. Resten då, projekt som skall drivas igenom på lång sikt och stärkande ord och påminnelser som skall ta mig dit.
Efteråt intog vi SPA- avdelningen och jag kan med värme rekommendera den. Passade på att ge mina fötter lite omvårdnad med tanke på lördagens 2,1 mil =)!

GÖTEBORGSVARVET 2016
Jepp nu är den gjord, min första halvmara, 2,1 mil och jag är så glad jag gjorde den. Jag vet nu att inget är omöjligt och man kan mer än man tror. Jag har som längst tidigare sprungit 1,4 så var ett bra stycke till. Om jag var nöjd efteråt, ja över att jag lyckades ta mig i mål, nej pga att mina lår inte orkade springa hela sträckan i mål. Jag var inte ens trött men benen bar bara inte .... Så blir att träna muskelkondition framledes.
Fredag kväll gick åt att fixa mat inför loppet och återhämtningsdryck. Fredagen gick även åt att stoppa i mig salt (chips) för att binda vätska och dricka kopiösa mängder med vatten. Det stod i tidningen för varvet att man skulle ha koll på kisset, o ja, det hade jag men liknade mer vatten än urin så tummen upp på den =)=)!
Nä jag svalt inte i lördags, inte någonstans faktiskt =)=)=)!
Hampus, Johanna och Sarah hämtade upp mig vid 07,30 och sedan bar det iväg. Vi var alla 4 oroliga för att köra i Göteborg men vi tog en liten "avsidesväg" som ledde oss raka vägen till vår parkering utan att behöva ge oss in i själva centrala Göteborg, var så skönt. Göteborg i all ära, en jättemysig och trevlig stad men köra bil i den, njet. Har aldrig, ALDRIG, kört i en stad som är så dåligt skyltad, det är katastrofalt faktiskt. Det är ju ibland så att inte ens GPS:en klarar av det .....
Iaf så var vi ute i god tid och hittade oss en bra plats att tillbringa dagen på. Vi hade bett en kompis till Johanna att hämta ut våra nummerlappar och det underlättade för oss. När vi väl hade fått dem så kände vi oss båda redo för vårt lopp. Johanna startade 2 timmar innan mig så visste att hon lätt skulle vara i mål innan jag ens gett mig ut. Johanna är jätteduktig löpare och utvecklas och förbättrar sina tider hela tiden. Johanna slutade på 1,47 och slog sitt personliga med 11 minuter, det ni! Träningen som inte alltid varit så rolig varken för henne eller mig hade verkligen givit resultat för Johanna.
Hon springer med så lätta steg, oförskämt lätta <3!
Det var totalt 65000 startande men var bara 45-46000 som fullföljde. Han som sprang snabbast sprang på 59,34 alltså 59,34 fattar Ni hur fort det är. Full av beundran verkligen ....
 
Min oro inför loppet var väl mest att jag var rädd för att jag skulle bli den som tvingades springa in sist av alla, hade liksom lite mardröm om detta. Men insåg när jag väl startat att det skulle jag inte behöva så då gick det lättare =)! Det var totalt 25 startgrupper och jag själv var i grupp 23!
Här står min startgrupp och väntar på att få komma iväg!
Långt där framme ser ni startskylten, så då förstår Ni, och jag stod ändå inte längst bak!
Tacksam över hejaklacken jag hade med mig och den var mest värdefull vid 1,8 då mina lår vägrade medans resten av kroppen sa, nu kör vi ....
Bilderna är tagna av Sarah!
Jag sprang lätt den första milen, gick hyfsat lätt till 1,5-1,6 sedan kom strejken och sista 5 km fick jag alternera löpningen med gång, fanns ingen annan möjlighet för mig att göra den. Min sluttid blev 2,23 och den tiden kommer jag att ta nästa år, jepp jag ska springa den igen, redan bestämt, direkt efter mållinjen (ja man är nog lite knäpp, hahaha)! Dock kommer jag nog inte att behöva starta så långt bak då, om det hjälper att starta längre fram, ingen aning, men tror nog att jag slipper oron över att vara sist över mållinjen iaf, hahaha!
Ett fantastiskt roligt om än jobbigt lopp. Men det blir lite vad man gör det till själv. Om man visar sin uppskattning till dem som står och hejar på och applåderar musikerna på vägen så får man så ofantligt mycket igen. Sedan också veta att man har sin hejarklack utmed banan är en sådan jättebonus och värdesattes både av Johanna och mig. Så tack älskade Hampus och Sarah för att Ni tog Er tid att följa med och stötta oss i detta <3<3!
Väl i mål åkte armarna upp i luften och medalj hängdes runt halsen, banan och kexchoklad intogs och sedan började vi vår återresa hemåt!
 
I söndags hade vi enastående fint väder och vi passade på att samla familjen och fira Sarah på hennes 21-årsdag. Den var förvisso i lördags men då var hon upptagen med annat ;)! Vi grillade kött och avslutade dagen med en jordgubbs- och en rabarberpaj, mums.
Håkan och jag tog en sväng i cabben och hittade ett och annat guldkorn. Sverige är FANTASTISKT såhär års, det är sjuuuuuukt vackert ute nu. Hela veckan lång kommer det tydligen vara härligt väder så passa på att njut.
 
I kväll har Sarah och jag PW och körde rumpträning. Kaili och jag får ta en promenad senare, när den värsta värmen lagt sig. Heike går på vila, totalvila, och han protesterar inte, älskade pälsboll <3.
I fredags firade vi våra 6 år ihop. Det var för 6 år sedan jag satt i bilen och hämtade hem Joakim från skidlärarlinjen och samtidigt hämtade hem Heike. Fast då var inte tanken att han skulle stanna hos mig, han var menad för någon annan. Men tänk så bra det blev, han blev kvar och har förgyllt mitt och mina nära och käras liv med både skratt och gråt, dock mest skratt såklart, plutten. Han kommer få ett eget inlägg i sinom tid, ska bjuda på honom både högt och lågt. Dock var han menad till oss, that´s it. Hade saker och ting skötts rätt från börja av vår idiot till uppfödare så hade han nog varit med hem från start fast då o andra sidan hade jag inte fått äran att lära känna Akilles och det vill jag ju på inga villkor vara utan.
 
I morgon fyller äldsta sonen 28 år, Grattis älskade Joakim <3!
 
Nej go vänner over and out!
Var rädd om Er och NJUT!
 
//Gudrun

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Alaskan Malamutes

Är en "tjej" som bor i Småland med min familj och 1 Alaskan Malamute. Bloggen kommer till största del att handla om Kaili, vänner och vår vardag samt äventyr!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela