akillesmalamute.blogg.se

Om livet med polarhund, i vått och torrt, uppgång och nedgång, kärlek!

Varm i hjärtat <3

Publicerad 2014-06-25 22:22:00 i Allmänt, Hundarna,

Kaili är en väldigt dominant tik. Hon är lätt den som bestämmer här hemma, i vått och torrt. Kanske inte så mycket ute men 150% inne. Sista tiden så har något hänt dem båda emellan, det har liksom planat ut ... Borde förmodligen inte skriva det, för jag vet, tillfälligheter gör det.
 
Kom hem från jobbet idag och i vanlig ordning så släpptes de ut på baksidan. Det brukar gå i 180 då, just vid utsläppet och en stund därefter. Men inte idag och vid närmare eftertanke inte igår heller. Jag går in o hämtar min kopp kaffe och går ut och sätter mig på trappan. De strosar omkring för att sedan gå och lägga sig, intill varandra, de lägger sig intill varandra, öh händer typ aldrig. Det gör det ju såklart men inte så gemensamt. Brukar vara Heike som söker upp Kaili som efter 3 minuter reser sig och går därifrån. Idag gick de och lade sig tillsammans, gemensamt! Satt och njöt en stund och sedan var det dags att vattna blommorna på baksidan. När jag i vanliga fall reser mig och går ut på gräset så brukar Kaili rusa till och hoppas på bus o lek. Ibland får hon som hon vill, ibland inte. Idag låg hon kvar, studerade mig noga där jag gick omkring för att sedan sänka huvudet mot marken och bara vara.
 
Sätter mig åter på trappen och ser hur Heike reser sig och går och hämtar bollen. Kom igen, säger han, lek med mig Kaili, snälla ..... Hon reser sig upp och tar bollen som han försiktigt lagt ned hos henne. Hon kastar med huvudet så bollen far fram och tillbaka för att plötsligt släppa den till Heike. Han tar den, kastar iväg den, hämtar den, klappar till den med tassen och plötsligt delar de bollen. Efter en stund så är inte bollen rolig längre och Heike går fram till Kaili med en glatt viftande svans och fröken lägger sig ned. Hon lägger sig ned där och då, på rygg, jabbar med tassarna och Heike tittar på henne med förundran i blicken och sedan på mig. Han är lika förvånad som jag och totalt ovan vid situation. Han försöker sig på att göra likt Kaili men slutar med att han bugar, gör en lekinvit och vips är de iväg. Tar en stund och samma situation uppstår igen, men denna gången lägger sig Heike ned bredvid henne och stunden är över.
 
Det är de här gångerna man smälter lite extra, härdsmälta typ <3 Jag förundras ofta över deras relation, hur den egentligen fungerar, hur Heike står ut, och det som hände idag var något HELT utöver det vanliga.
 
Vi gick i kväll en runda på 5,5 km, vi gick i rask takt, riktigt rask takt. Den av oss 3 som är i sämst kondition är KAILI. Detta förvånar mig också, idag var det knappt så hon hängde på sista km, detta oroar mig.....
 
Vi har fästingar, galet med fästingar, så mycket fästingar så jag kommer hålla mig på asfalterade vägar fortsättningsvis. Trist ja jag vet, men jag är galet rädd för att de skall få borelia/anaplasma igen. Igår så gick vi kvällspromenaden i ett fästingrikt område, det visste jag innan, men hoppades. Plockade nog 20 krypande :( Idag så gick vi i ett område som inte är så fästingtätt, men ändå, fick plocka typ 10-15 st krypande. F-n jag hatar de jädrans djuren. Så äckliga, så nedsmittade med sjukdom. Heike har sista veckan haft fästingar som satt sig på hans ben, ingen annanstans men benen. Förmodligen är det så att hans medel han har runt halsen har försvunnit ut med underullspälsen, därav fästingarna. Hoppas nu att medlet fortfarande funkar och att vi slipper fästingar. Åker snart upp mot Jämtland och där behöver man inte fundera på vare sig fästingar eller huggormar, så skönt ..... Jag bor på fel plats!
 
Jag har träffat min coach och skall göra igen på fredag. Vet inte hur jag skall klara mig utan honom när denna tiden är slut. Men han påstår att jag kommer klara mig bra, han påstår att jag är en galet stark människa, men jag ser det inte själv. Dock känner jag mig stärkt av honom, inte bara i syftet arbete, utan även privat!
 
Nej gott folk, nu väntar kudden. Sov sött, dröm sköna drömmar och vakna till en dag full av möjligheter!
 
Kram
 
//Gudrun

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Alaskan Malamutes

Är en "tjej" som bor i Småland med min familj och 1 Alaskan Malamute. Bloggen kommer till största del att handla om Kaili, vänner och vår vardag samt äventyr!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela